Ingegerd Härgestam
Mystiken tätnar i Ingegerd Härgestams utställning i Kinna. Besökarna kan beskåda klänningar i kopparnät, skulpturer liknande kusliga fågelskrämmor och små varelser i stengods bland grenar och pinnar.
KINNA Det är i ateljén i hemmet utanför Ulricehamn som Ingegerd Härgestam skapar de verk som nu hänger i Kinnaborgssalen. Skapandet, berättar hon, sker i perioder.
– När jag skapar så gör jag det väldigt intensivt. Däremellan tittar jag på annan konst och lever överhuvudtaget mycket med konst på något vis, säger hon.Hon ser sig om i lokalen som är fylld med skulpturer och klänningar i nät.
– Det här är mitt sätt att uttrycka mig och det har följt mig hela livet, det har alltid varit bildkonst.
Ingegerd har lagt mycket tid inför utställningen, som arrangeras av Marks konstgille. Hon har mätt och skissat. När hon visar runt bland verken och tar hon fram en ritning som visar hur hon har tänkt sig utställningen. Ritningen visar sig överensstämma med verkligheten nästan på pricken.
– Det känns helt fantastiskt att få bre ut sig i den här fina lokalen och mina verk kommer verkligen till sin rätt.
Det ligger pinnar och grenar som tagna ur ett ögonblick från naturen. Här och var sticker en figur i stengods fram bland grenarna.
– Det är meningen att man ska kunna ha en sådan här i handen och gosa med dom, ler hon.Nätklänningarna står i egen majestät. Sen har vi de iögonfallande skulpturerna med vingar och ihåliga ögon.
Vad får hon inspirationen ifrån?
– Jag känner väl egentligen inte mycket för att skriva en lång förklaring om hur jag tänkt, för att jag tycker väl att det får landa hos var och en. En del fastnar det inte hos medan andra tycker om det, säger hon.
Nätklänningarna. De som känner igen dom kanske gör det från utställningen Dokument inifrån 2020 på Rydals museum. Nu är några tillbaka. Kläderna i kopparnät är skapta efter Ingegerds egna mönster. De skiftar i brons, brunt, grått och petroleumblått. Det är ett resultat av att ha fått utstå väder och vind och ättika.
– Jag har alltid sytt och skapat på en himla massa olika sätt med olika material. Det hänger egentligen på vad jag vill uttrycka. Jag kan se de här plaggen hänga på exempelvis ett sjukhus eller ett äldreboende.
Hon pratar om att medan andra konstnärer kanske bestämmer sig för att arbeta med en viss teknik så var det något hon kände att hon inte kunde göra.
– Jag jobbar i glas, brons, trä, papier mache. Allt huller om buller. Jag jobbar tills jag är nöjd, säger Ingegerd.
– Nej, jag kan inte specialisera mig. Jag vill hålla på med allt och jag får hålla på med allt. Det är ingen som säger att jag inte får göra det, skrattar hon.
Alla olika konstformer och tekniker till trots. Utställningen andas en röd tråd.
– Ja det finns en röd tråd även om jag inte kan få riktigt grepp om den själv. Det fungerar för att jag har mitt eget uttryck. Det jag gjort för väldigt många år sedan påminner fortfarande mycket om det jag gör idag även om jag aldrig gör två likadana grejer.Utställningen pågår till den 21 april.
Marie Selenius